Relationen till kvinnokroppen kan vara ett komplext ämne. För många kvinnor är det svårt att acceptera hur de ser ut trots att det inte finns några direkta fel. Personligen så har jag aldrig gillat hur jag ser ut direkt. Trots att jag såg väldigt bra ut som ung så tyckte jag att jag var ful redan då. Kanske bottnar allt i min fängslande barndom med mobbningen.
Kvinnokroppen genomgår dramatiska förändringar under hela livet. Vid 47 års ålder kan klimakteriet plötsligt inträda och orsaka förvånande viktförändringar på upp till 20 kg på kort tid. Trots att alla kvinnokroppar är unika – det finns faktiskt inte en enda kropp som ser exakt likadan ut som en annan – exponeras vi för en stark smalhetsnorm som reflekteras i media. En svensk konsumerar ungefär 6 timmar media per dag, vilket påverkar vår kroppsuppfattning avsevärt om relationen till kvinnokroppen.
I dagens samhälle ser vi dessutom att normalviktiga flickor känner press att gå ner i vikt, där hela 30% önskar bli smalare. Denna känsla fortsätter ofta in i vuxenlivet, särskilt när kroppen förändras efter graviditet. Samtidigt växer kroppspositivismen fram, en rörelse med rötter i 1960-talets USA, som en motkraft till dessa ideal.
RELATIONEN TILL KVINNOKROPPEN KROPPSIDEAL
I dagens digitala samhälle utsätts kvinnokroppen för ständig granskning. Sociala medier har skapat en ny arena där kroppsideal sprids snabbare än någonsin tidigare.
Instagram, med över 400 miljoner aktiva användare varje månad, har blivit en av de snabbast växande plattformarna . Unga kvinnor spenderar i genomsnitt 30 minuter dagligen på appen . Forskning visar att plattformar som Instagram och Twitter är skadligare för människans psykiska mående än Facebook, eftersom banden mellan användarna upplevs vara svagare . Eftersom Instagram främst används för att publicera bilder har plattformen en större skadlig påverkan på hur unga kvinnor uppfattar sitt utseende än någon annan plattform .
NÄR SJÄLVHAT BLIR EN NORM
Att konstant objektifieras lär kvinnor att se sig själva utifrån, med en betraktares ögon, vilket påverkar inte bara självbilden negativt utan även motivationen i arbetslivet, fritiden och i sociala sammanhang. Nästan ofattbart är att var fjärde sjuåring vill banta och att förskolebarnen tycker att de är för tjocka .
Det kapitalistiska systemet är beroende av att vi är missnöjda. Företagen matar publiken med självhat med ena handen och kränger produkter med löften om bra självkänsla med andra . Samtidigt förväntas kvinnor att arbeta på sin självkänsla, och gör de inte det får de skylla sig själva som mår dåligt .Relationen till kvinnokroppen blir därefter.
ÄKTA OCH YTLIG ACCEPTANS
Fyra av fem tjejer jämför sitt utseende med andras på sociala medier, och att lägga upp den ”perfekta selfien” kan kännas mer som ett krav än något roligt . Här ligger en viktig skillnad mellan ytlig och äkta kroppsacceptans.
Verklig kroppspositivism handlar om att utveckla en hälsosam relation till sin kropp – inte för utseendets skull utan för det övergripande mentala och fysiska välbefinnandet . Det innebär att se kroppen som något mer än ett utseende och istället uppskatta vad den gör för oss.
För att nå äkta acceptans krävs att vi omformulerar hur vi tänker, känner och agerar mot vår kropp. Forskning visar att personer med en positiv kroppsuppfattning är 42% mindre benägna att uppleva depression och 30% mer benägna att upprätthålla hälsosamma vanor jämfört med personer med negativa uppfattningar .
VÅGA VISA SIG UTAN FILTER
Relationen till kvinnokroppen och känslor utan filter känns skrämmande för många kvinnor. Vi bedövar ofta vår sårbarhet eftersom det känns obehagligt. Dock när vi trycker bort sårbarheten, trycker vi samtidigt bort positiva känslor som glädje, tacksamhet och lycka . Att våga stå för den man är trots eventuella risker är kärnan i vad det betyder att vara modig .
För många kvinnor har det blivit en vana att sätta upp ett ”filter” – både bokstavligt talat i sociala medier och metaforiskt i vardagen. Detta skyddar mot kritik men hindrar samtidigt äkta kontakt med sig själv och andra. Att släppa filtret handlar inte om att säga allt som kommer till sinnes, utan om att vara autentisk och närvarande i relationen till kvinnokroppen.
KROPPEN EFTER GRAVIDITET
Graviditet och förlossning innebär en enorm påfrestning för hela kroppen och relationen till kvinnokroppen. Redan från graviditetens första dag börjar relaxin produceras, vilket gör att organ, senor, ligament och muskler blir både rörligare och mjukare. Det är viktigt att förstå att återhämtningen tar minst ett år efter förlossningen så det kan vara en känslig period i relationen till kvinnokroppen. Under denna tid är det normalt att känna svaghet i bäckenbotten, särskilt innan man slutar amma.
Efter graviditeten finns det naturligt ett överflöd av hud, fett och försvagade magmuskler. Därför fortsätter magen ofta att vara ganska rund en längre tid efter förlossningen . Normalvärdet för magmuskeldelningen (diastasis) är 2,4 cm vid naveln tre månader efter en förlossning.
SLUTSATS
Sammanfattningsvis är att omfamna relationen till kvinnokroppen en transformativ process som är rotad i självreflektion, positivitet och motståndskraft mot yttre påtryckningar. Genom att odla ärlig introspektion kan kvinnor upptäcka sitt verkliga värde bortom samhälleliga normer, vilket främjar en känsla av äkthet och självförtroende.
Att bygga en kultur av kroppspositivitet och självkärlek gör det möjligt för kvinnor att fira sin individualitet och bryta sig loss från begränsningarna i samhällets förväntningar. I slutändan ger resan mot självacceptans kvinnor möjlighet att älska sig själva helt och hållet, vilket leder till ett mer glädjefullt och uppfyllt liv.
Referenser:
[1] – https://www.matfri.se/courses/koden-till-kroppsacceptans
[2] – https://www.motivation.se/innehall/mod-och-sarbarhet-gar-hand-i-hand/
[3] – https://johanneshansen.com/inspiration/stress/hur-slutar-jag-jamfora-mig-sjalv-med-andra/
w
SENASTE INLÄGG
w
Senaste kommentarerna