Höstdepression eller vinterdepression är en åkomma som jag har varje år. I Sverige är inte sommaren så lång och redan i slutet på September så kan man märka att hösten närmar sig. Dagarna blir allt kortare och det blir kallare dag för dag. Plus detta eviga regn. November månad tycker jag nog är värst. Det av många anledningar. När min far dör är det ju den 1 november. Den enda länken till blodsband som var kvar.

I November månad så har man dessutom hela den kalla och gråa vintern framför sig. Så jag faller i en höstdepression varje år som varar fram till Januari brukar det bli. Jag blir nedstämd och tänker mycket på åren som flytt. En månad senare i December så avlider även min mor. Jag tänker på de ofta och hoppas att de är tillsammans lyckliga som en gång i tiden.

Höstdepression eller vinterdepression är ett tillstånd som följer ett specifikt mönster under året. Trots att många använder termer i dagligt tal, finns det viktiga skillnader att förstå. Att känna igen dessa skillnader kan vara avgörande för att hitta rätt behandling och hantera symptomen effektivt.

Höstdepression eller vinterdepression återkommer typiskt vid samma tid varje år. Kvinnor drabbas i betydligt större utsträckning än män, och symptomen börjar oftast på hösten och fortsätter under vintermånaderna innan de avtar när det blir ljusare på våren . Trots att många upplever vinterdepression som ett separat tillstånd, är det faktiskt en variant av vanlig depression där episoderna kommer regelbundet kopplat till årstiden.

Medan många använder termerna höstdepression eller vinterdepression som synonymer, finns det nyansskillnader. Höstdepression syftar ofta på symptom som uppstår i början av den mörka säsongen. Medan vinterdepression kan betraktas som en fortsättning när mörkret intensifieras.

Symptombilden för höstdepression eller vinterdepression skiljer sig dessutom markant från den som uppträder under vår och sommar. Vid höst- och vinterdepression upplever många:

  • Ökat sömnbehov och svårigheter att stiga upp på morgonen
  • Ökad aptit med särskilt sug efter socker och kolhydrater
  • Viktuppgång

Till skillnad från detta kännetecknas vår- och sommardepression oftast av:

  • Sömnsvårigheter, exempelvis insomningsproblem
  • Försämrad aptit och matglädje
  • Viktminskning
  • Rastlöshet och ångestkänslor

Höstdepression eller vinterdepression

Att identifiera symptom på årstidsbunden depression i tidigt skede kan vara avgörande för att sätta in rätt åtgärder. Symptombilden varierar beroende på om depressionen uppträder under höst eller vinter, och det är viktigt att kunna särskilja dem från vanlig trötthet.

Höstdepression utvecklas vanligtvis när mörkret och kylan blir mer påtaglig. De vanligaste symptomen inkluderar förändrat sömnmönster med ökat sömnbehov, ökad aptit särskilt för kolhydrater, viktuppgång samt orkeslöshet och trötthet. För personer med sårbarhet för depression kan höstens minskade utomhusaktiviteter dessutom bidra till en känsla av tomhet och nedstämdhet.

Vinterdepression delar många likheter med höstdepression, men är oftast mer omfattande och innebär fler depressionssymptom. Därför är det viktigt att vara vaksam vid tecken på vintertrötthet, eftersom detta kan vara början på en vinterdepression. Många upplever dessutom nedsatt immunförsvar och blir sjukare oftare än vanligt, såsom vid förkylningar eller influensa.

När höstdepression eller vinterdepression får fäste blir konsekvenserna i vardagen allt mer märkbara. Det är lätt att tappa sina vardagsrutiner, vilket förvärrar problemen ytterligare. Många blir mer passiva och fastnar framför skärmar som dator eller mobil. Koncentrationsförmågan minskar, vilket gör det svårt att läsa böcker eller följa med i filmer. Den låga energinivån leder ofta till att man hoppar över aktiviteter som normalt skulle få en att må bättre, vilket skapar en ond spiral av ökad passivitet och nedstämdhet.

Höstdepression eller vinterdepression

Forskning kring höstdepression eller vinterdepression har identifierat flera biologiska mekanismer som kan förklara varför vissa drabbas mer än andra. Orsakerna är komplexa och handlar om både kroppsliga reaktioner på ljusförändringar och psykologiska faktorer.

Mörkare dagar under höst- och vinter påverkar kroppens produktion av melatonin – ett hormon som reglerar sömn och vakenhet. När dagsljuset minskar störs kroppens naturliga dygnsrytm eftersom tallkottkörteln, som styr vår dygnsrytm, påverkas negativt.

Denna störning leder oftast till ökad produktion av melatonin under dagtid, vilket gör att många känner sig tröttare och sömnigare än normalt. För människor med årstidsbunden depression tyder forskning på att melatoninproduktionen kan vara onormalt hög under dagen, vilket bidrar till den extrema tröttheten .

Serotonin, en signalsubstans som påverkar humöret, minskar markant under vinterhalvåret. Vid mätningar av serotonin i venblod från hjärnan hos 101 män under olika årstider fann forskare att serotoninproduktionen gick ner vintertid. Nivåerna var dessutom direkt relaterade till antal soltimmar under mätdagarna, särskilt under morgonen . Solljus stimulerar produktionen av detta ”må bra-hormon”, och bristen på dagsljus under vintern är därmed en direkt biologisk förklaring till vinterdepression.

Höstdepression eller vinterdepression utgör ett verkligt hälsoproblem för många svenskar. Särskilt under de mörkare månaderna. Skillnaden mellan höst eller vinterdepression ligger huvudsakligen i symptomens intensitet och varaktighet, där vinterdepressionen vanligtvis är mer omfattande med fler depressionssymptom. Förändringar i kroppen orsakade av minskad ljusexponering påverkar både melatonin- och serotoninproduktionen, vilket förklarar många av de fysiska och psykiska symptomen.

Tidig identifiering av symptom spelar en avgörande roll för effektiv hantering. Ökad trötthet, förändrad aptit, viktförändringar och minskad energi bör därför tas på allvar, särskilt om de följer ett tydligt säsongsmönster. Medan ungefär en fjärdedel av befolkningen upplever vintertrötthet, utvecklar cirka 1-2 procent en diagnostiserad depression.

Höstdepression eller vinterdepression

Behandlingsalternativen är flera och kan skräddarsys efter individuella behov. Ljusterapi, trots motstridiga forskningsresultat, hjälper många att hantera symptomen. Dessutom kan regelbunden fysisk aktivitet, särskilt utomhus, drastiskt förbättra stämningsläget genom ökad produktion av ”må bra-hormoner”. D-vitamintillskott kan även vara till hjälp för vissa, även om forskningen inte är entydig.

Vardagsrutiner spelar en väsentlig roll i kampen mot höstdepression eller vinterdepression. Regelbundna sovtider, balanserad kost, och daglig exponering för naturligt dagsljus fungerar som effektiva förebyggande åtgärder. Genom att hålla dessa rutiner och uppmärksamma kroppens signaler kan de flesta hantera symptomen innan de utvecklas till allvarligare tillstånd.

För personer som kämpar med allvarligare symptom finns professionell hjälp tillgänglig. När nedstämdheten börjar påverka vardagen betydligt, är det dags att kontakta vården. Antidepressiva läkemedel kan som en följd bli nödvändiga i vissa fall.

Höstdepression eller vinterdepression är således hanterbar med rätt kunskap och verktyg. Medvetenhet om sina egna mönster och tidiga tecken gör det möjligt att vidta åtgärder innan symptomen förvärras. Trots att den mörka årstiden kan kännas tung, finns effektiva strategier för att behålla energi och livsglädje året runt.

[1] – https://www.kry.se/din-halsa/hur-vet-jag-om-jag-har-arstidsbunden-depression/

[2] – https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/depression/

[3] – https://www.forskning.se/2017/10/25/morgonljus-far-oss-att-ma-battre/

[4] – https://www.hjarnfonden.se/2019/10/vintertrotthet-utan-ljus-kommer-vi-ur-fas/

[5] – https://www.snorkel.se/fragor/ledsennedstamd/blir-typ-deprimerad-pa-vintern.-vad-kan-jag-gora/

[6] – https://mindler.se/depression/arstidsbunden-depression/vinterdepression/

[7] – https://lakartidningen.se/opinion/debatt/d-vitaminbrist-vems-ansvarae/

[8] – https://www.holistic.se/holistics-varld/magasin/7-tecken-pa-deppighet-kopplat-till-d-vitaminbrist

Prenumerera

TRAUMABINDNING I RELATIONER
Traumabindning i relationer är en stark emotionell bindning som uppstår i skadliga relationer. Det kännetecknas av en cykel av positiv och negativ förstärkning. Det innebär att perioder av kärlek och …
FETMA I SVERIGE 2025
Fetma i Sverige 2025 har blivit ett växande hälsoproblem där omkring 15 procent av den vuxna befolkningen nu lider av detta tillstånd . Enligt studier kan så många som var …
DEN DOLDA PÄRLAN BORTOM VENEDIG
Den dolda pärlan bortom Venedig heter Treviso och där i närheten har jag levt min ungdom. Jag har nyligen varit på semester där och upplevt allt det fina som staden …
Privacy Overview
Min Livshistoria

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.

Strictly Necessary Cookies

Strictly Necessary Cookie should be enabled at all times so that we can save your preferences for cookie settings.

Analytics

This website uses Google Analytics to collect anonymous information such as the number of visitors to the site, and the most popular pages.

Keeping this cookie enabled helps us to improve our website.