Att leva med hypokondri är nog svårare än man tror. Känslan och katastroftankarna så fort hälsan avviker en smula.Personligen så är jag lite hypokondrisk själv trots god hälsa. Hypokondriker finns överallt omkring oss – faktiskt lider mellan en och fem procent av Sveriges befolkning av svår hälsoångest. Detta tillstånd, som också kallas hypokondri, är mer än bara tillfällig oro över hälsan. Det handlar om återkommande, irrationell ångest och rädsla för att vara allvarligt sjuk, trots att läkarundersökningar visar motsatsen.
Vad är hypokondriker egentligen? En person med denna typ av hälsoångest oroar sig överdrivet för risken att drabbas av ett kritiskt hälsotillstånd eller sjukdom. Dessutom visar studier att hela 20 procent av dem som söker vård beräknas ha någon form av hälsoångest. Tillståndet omfattar flera typer av besvär och kan förvärras med åldern. För vissa kan det till och med leda till minnesförlust på grund av den överdrivna hälsorelaterade oron.
ATT LEVA MED HYPOKONDRI BETYDELSE
Att leva med hypokondri handlar om mer än bara tillfällig oro över hälsan. Begreppet beskriver personer med en specifik form av överdriven och ihållande hälsooro som ofta feltolkar kroppsliga signaler. Vanligtvis uppfattar hypokondriker normala kroppsliga förnimmelser som tecken på allvarlig sjukdom, trots medicinska försäkringar om motsatsen.
I den psykiatriska diagnosmanualen DSM-5 har den äldre diagnosen hypokondri ersatts av två nya diagnoser: sjukdomsångest och kroppssyndrom . Dessa diagnoser speglar en modern förståelse av tillståndet som tidigare kallades hypokondri.
Sjukdomsångest kännetecknas av:
- En ihållande och överdriven rädsla för att ha eller utveckla en allvarlig sjukdom
- Oron är oproportionerlig i förhållande till den verkliga sjukdomsrisken
- Symptomen har varat i minst sex månader
- Rädslan triggas ofta av kroppsliga förnimmelser eller information om sjukdomar
SKILLNAD HÄLSOÅNGEST OCH HYPOKONDRI
Begreppen hälsoångest och hypokondri används ibland synonymt, men det finns nyansskillnader. Hypokondri är en specifik diagnos som användes inom tidigare diagnossystem, medan hälsoångest är ett bredare begrepp som ofta föredras inom modern sjukvård.
Därför använder många vårdgivare idag det mer neutrala begreppet ”hälsoångest” istället för ”hypokondri” i patientkontakter för att minska risken för stigmatisering. Begreppet ”inbillningssjuk” är dessutom helt utdaterat eftersom det ger en missvisande bild av tillståndet.
Först och främst är det viktigt att förstå att leva med hypokondri inte ”inbillar sig” sina symptom. De upplever verklig fysisk och psykisk oro, men feltolkar kroppsliga signaler och drar ofta felaktiga slutsatser om sitt hälsotillstånd. Oron står inte i proportion till varken symptomen eller hur vanligt det är att drabbas av just den sjukdom personen är rädd för att ha. Det är en stark känsla.
FINNS MOTSATSEN?
En intressant fråga är om det finns en motsats till att leva med hypokondri. Enligt vissa källor kan tillståndet anosognosi betraktas som motsatsen – det vill säga att en person inte tror att något är fel med hur de mår eller beter sig trots att något faktiskt är fel. Detta kan innebära att personen förnekar symptom eller sjukdomar som objektivt sett existerar.
Ett annat begrepp som ibland används är ”hyperkondriker” – personer som har faktiska medicinska problem men ignorerar eller förnekar dem. Medan hypokondriker ser allvarlig sjukdom i vardagliga symptom, kan en hyperkondriker exempelvis se på en allvarligt skadad kroppsdel och avfärda det som något obetydligt.
Dock finns inget helt etablerat begrepp för denna motsats. Uttryck som ”inbillningsfrisk” har föreslagits i vardagligt tal. Samtidigt beskriver vårdpersonal ibland tillståndet som ”total överdimensionering av försvarsmekanismer” . När personer med uppenbara symptom på allvarlig sjukdom avfärdar dem som något trivialt, exempelvis att bröstsmärtor med utstrålning förklaras som ”gaser i magen”.
OLIKA PSYKISKA SYMPTOM
Hälsoångest yttrar sig genom ett komplext samspel av psykiska och fysiska symtom, tillsammans med särskilda beteendemönster. Personer med detta tillstånd upplever inte bara psykiskt lidande utan också verkliga kroppsliga sensationer som ofta misstolkas som tecken på allvarlig sjukdom.
Det mest framträdande psykiska symtomet vid hälsoångest är en ihållande och överdriven rädsla för att ha eller utveckla en allvarlig sjukdom. Denna rädsla står inte i proportion till varken symptomen eller hur vanligt det är att drabbas av just den sjukdom personen är rädd för.
Katastroftankar är särskilt utmärkande för hypokondriker. Detta är tolkningar där personen förutsätter att det värsta kommer att hända eller överdriver konsekvenserna av normala kroppsliga förnimmelser. Exempelvis kan en vanlig huvudvärk tolkas som tecken på hjärntumör eller ett litet muskelryck som symptom på ALS.
Att leva med hypokondri är dessutom lättväckt och kan utlösas av många olika saker – allt från att läsa om sjukdomar i tidningen till att se ett TV-program om döden.
OLIKA FYSISKA SYMPTOM
Att leva med hypokondri orsakar ofta samma kroppsliga reaktioner som andra ångesttillstånd. När kroppens ”kamp-flykt-reaktion” aktiveras uppstår flera fysiska symptom :
- Hjärtklappning
- Andnöd
- Magont och illamående
- Tryck över bröstet
- Torrhet i munnen
- Domningar eller stickningar i händer och fötter
- Yrsel och darrighet
Det problematiska är att dessa normala ångestsymptom ofta misstolkas av hypokondrikern som bevis på den fruktade sjukdomen, vilket förstärker oron i en ond cirkel.
SÄRSKILDA BETEENDEMÖNSTER
Personer med hälsoångest utvecklar ofta särskilda beteendemönster som kortsiktigt minskar oron men långsiktigt förvärrar tillståndet. Dessa säkerhetsbeteenden kan delas in i flera kategorier:
Kontrollbeteenden: Att regelbundet inspektera kroppen, känna efter knölar, ta pulsen, mäta blodtryck, granska huden eller genomföra egna ”diagnostiska tester”.
Försäkrande beteenden: Att söka information för att minska oron, exempelvis genom att googla symptom, ringa sjukvårdsupplysningen, frekvent söka vård eller be anhöriga om upprepade försäkringar om att allt är bra.
Förebyggande beteenden: Att ta kosttillskott eller träna på ett överdrivet sätt för att minska sjukdomsrisken.
Dessa beteenden är problematiska eftersom de ger tillfällig lindring men förstärker övertygelsen om att konstant vaksamhet är nödvändig. Således återkommer oron snabbt, ofta starkare än tidigare.
VARFÖR BLIR MAN HYPOKONDRIKER?
Orsaksbilden bakom att leva med hypokondri är komplex och involverar flera samverkande faktorer. Forskning visar att det sällan finns en enda anledning till varför någon utvecklar detta tillstånd, utan snarare en kombination av biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer.
Tvillingstudier har visat att hälsoångest till viss del är ärftlig, med en ärftlighetsgrad på mellan 34 och 69 procent. Detta tyder på att vissa personer föds med en genetisk sårbarhet som ökar risken för att utveckla hälsoångest när de utsätts för olika stressfaktorer. Dock är genetisk sårbarhet endast en del av förklaringen.
Människor som är sensibla i sin natur och eventuellt neurotiskt lagda tenderar att bli mer observanta på kroppens signaler. Detta kan göra dem extra sårbara för att utveckla hälsoångest.
TRAUMA OCH LIVSHÄNDELSER
Traumatiska sjukdomsupplevelser, antingen egna eller hos närstående, kan utlösa hälsoångest. När någon i ens närhet plötsligt drabbas av allvarlig sjukdom eller dör oväntat, kan det väcka stark oro för den egna hälsan. Dessutom kan långvarig stress göra människor extra känsliga för kroppsliga förnimmelser med att leva med hypokondri.
Enligt flera källor kan den som en gång drabbats av en allvarlig sjukdom löpa större risk att utveckla hypokondri. Exempelvis kan en person som haft bröstcancer utveckla en ständig rädsla för att sjukdomen ska komma tillbaka. Även större livsförändringar kan fungera som utlösande faktorer.
BEHANDLING OCH HJÄLP
Kognitiv beteendeterapi är förstahandsbehandling vid hälsoångest enligt svenska riktlinjer. KBT hjälper patienten att åstadkomma konkreta förändringar i sitt liv genom aktivt arbete med tankar, känslor och beteenden. Denna metod har starkt vetenskapligt stöd med cirka 20-25 studier som visar god effekt vid hälsoångest.
Exponering är den mest centrala delen i behandlingen av hälsoångest. Metoden innebär att personen systematiskt utsätter sig för situationer som väcker oro. Detta kan inkludera att framkalla kroppsliga symptom, läsa om sjukdomar eller besöka sjukhus.
LÄKARKONTAKT
Man bör söka vård om hälsoångesten gör det svårt att hantera vardagen eller om man har återkommande kroppsliga symptom som skapar osäkerhet. Det är dessutom viktigt att söka akut hjälp vid allvarliga symptom som bröstsmärta som varar längre än 15 minuter. För lindrigare besvär rekommenderas kontakt med primärvården, som kan göra en första bedömning och vid behov hänvisa vidare. Det är en svår situation att leva med hypokondri.
SLUTLIGEN
Att leva med hypokondri är således ett komplext tillstånd som påverkar både kropp och själ. Även om tillståndet kan kännas överväldigande, finns det goda nyheter för dem som lider av hypokondri. Faktiskt visar forskning att majoriteten kan få betydligt bättre livskvalitet genom rätt behandling.
Man bör komma ihåg att hälsoångest inte handlar om inbillning – symtomen är verkliga och plågsamma. Trots detta kan drabbade lära sig hantera sin oro och återta kontrollen över sitt liv. Efterhand minskar behovet av ständiga kontroller och försäkringar.
Slutligen handlar tillfrisknande att leva med hypokondri inte bara om att bli av med symtom. Snarare innebär det att utveckla en balanserad relation till kroppens signaler och acceptera den osäkerhet som hör livet till. Därmed öppnas dörren till ett rikare liv där hälsan får en lämplig plats – varken för lite eller för mycket uppmärksamhet.
Bilder pixabay
Referenser:
[1] – https://www.internetmedicin.se/psykiatri/sjukdomsangest
[2] – https://www.kry.se/fakta/psykiatri-och-psykologi/hypokondri/
[3] – https://arwidson.wordpress.com/2018/02/17/inbillningsfriska/
[4] – https://www.cancerfonden.se/om-cancer/symtom-och-orsaker/halsoangest-och-hypokondri
[5] – https://mindler.se/fobier/hypokondri-halsoangest/
[6] – https://www.internetpsykiatri.se/behandling/halsoangest/
[7] – https://www.sveakbt.se/hypokondri
[8] – https://forskning.se/2022/11/17/tuff-barndom-bakom-manga-sjukdomar/
[10] – https://www.lssguiden.se/artiklar/svar-barndom-bakom-manga-sjukdomar.htm
w
SENASTE INLÄGG
w
Senaste kommentarerna