Utvecklingen av syn och perception är ett ganska intressant perspektiv enligt mig. Det handlar om att man som barn upplever saker större än de egentligen är. Jag har ett klart minne av en sådan detalj. Hos min mormor och morfar i Småland så fanns det en staty föreställande en flicka och hennes hund (se omslagsbilden).
Jag har alltid föreställt den statyn som enorm i alla år. Men när min mormor skickades till ålderdomshem som sista stadiet så fick min syster och jag välja ut två minnessaker var. Resten skulle min girige morbror ha men det är en annan historia. Jag valde en tavla och denna staty flickan och hunden. Den var ju pytteliten kunde jag konstatera. Tänk vilka konstiga proportioner man hade som barn. Därför så kan utvecklingen av syn och perception vara ett intressant tema.
UTVECKLINGEN AV SYN OCH PERCEPTION FAKTA
När man är barn så kan saker upplevas som större av flera anledningar:
- Proportioner och perspektiv: Som barn är du fysiskt mycket mindre än de flesta saker omkring dig – möbler, hus, träd, vuxna människor. Eftersom din kropp är liten, känns dessa saker automatiskt större i förhållande till dig själv. När du växer och blir större själv, förändras utvecklingen av syn och perception, och sakerna känns inte lika enorma längre.
- Hjärnans tolkning: Barns hjärnor är inte färdigutvecklade och tolkar omvärlden lite annorlunda. T ex kan avstånd, storlek och djup upplevas på ett mer ”magiskt” och överdrivet sätt, eftersom hjärnan ännu inte har lärt sig kalibrera proportioner lika exakt som hos vuxna.
- Minnets effekt: När man minns tillbaka på saker från barndomen kan de också kännas större än de faktiskt var. Det beror på att barndomsminnen ofta är laddade med starka känslor, vilket kan förstärka upplevelsen av storlek.
Så, utvecklingen av syn och perception handlar både om hur man som liten faktiskt ser och upplever världen. Samt hur man senare minns den.
UTVECKLINGEN AV SYN OCH PERCEPTION ÖVERBLICK
Spädbarn (0–1 år)
- När barn föds har de ganska suddig syn; synskärpan är låg, ungefär 5–10% av en vuxens.
- De kan bäst fokusera på saker på ca 20–30 cm avstånd (ungefär avståndet till en förälders ansikte vid matning).
- Färgseendet utvecklas gradvis under de första månaderna.
- Djupseende (förmågan att förstå avstånd) börjar utvecklas runt 4–6 månaders ålder, vilket gör att de kan börja förstå att något är närmare eller längre bort.
Småbarn (1–3 år)
- Synskärpan förbättras snabbt och kommer närmare en vuxens nivå.
- Förmågan att tolka och känna igen former, ansikten och detaljer utvecklas.
- Koordinationen mellan öga och hand blir bättre, så barnet kan t.ex. greppa saker mer exakt.
Förskoleålder (3–6 år)
- Barn blir bättre på att känna igen och tolka mer komplexa bilder och mönster.
- Perceptionen (tolkningen av det man ser) utvecklas, så att barnet kan förstå att objekt förblir samma även om de ser olika ut från olika vinklar (det kallas för objektkonstans).
- De lär sig också förstå att storleken på saker inte nödvändigtvis ändras även om de kommer närmare eller längre bort (storlekskonstans).
Skolåldern och uppåt (7 år och framåt)
- Synskärpan brukar vid det här laget vara fullt utvecklad.
- Barnet blir skickligare på att förstå komplexa visuella sammanhang och perspektiv.
- De lär sig bättre att bedöma proportioner, avstånd och storlek realistiskt.
UTVECKLINGENS SYFTE HUR MAN UPPLEVER VÄRLDEN
När man är liten är utvecklingen av syn och perception i gång, så man tolkar storlek, avstånd och former annorlunda än en vuxen gör. I kombination med en liten kropp (allting omkring är fysiskt större i proportion till barnet) känns världen ofta mycket större, mäktigare och mer magisk.
MULTISENSORISK INTEGRATION
Utvecklingen av syn och perception beror inte bara på synen utan på att hjärnan kombinerar information från alla sinnen. Som syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Barns hjärnor tränas gradvis i att koppla ihop dessa sinnesintryck . Det är det som kallas multisensorisk integration.
Hörsel
- Hörseln är relativt välutvecklad redan vid födseln – barnet kan höra sin mammas röst och reagera på ljud.
- Under de första månaderna lär sig barnet känna igen språkets rytmer och melodier.
- Förmågan att särskilja och lokalisera ljud (t.ex. varifrån ljudet kommer) utvecklas gradvis och blir bättre under det första levnadsåret.
- Hörsel hjälper barnet att tolka det de ser – t.ex. när de ser att något faller och hör ljudet samtidigt, kopplar de ihop orsak och verkan.
Känsel (taktil perception)
- Redan från födseln är känseln välutvecklad, särskilt vid munnen och händerna.
- Genom att greppa och känna på saker utforskar barnet texturer, former och temperaturer.
- Tillsammans med synen hjälper känseln barnet att förstå vad ett objekt är (t.ex. rund, mjuk, hård).
- Det är därför småbarn stoppar saker i munnen – där finns många känselreceptorer som hjälper dem att lära känna världen.
Lukt och smak
- Även dessa sinnen är aktiva redan vid födseln.
- Nyfödda kan känna igen sin mammas lukt och prefererar ofta söta smaker (som modersmjölk).
- Lukt och smak är viktiga för känslomässig trygghet och för att skapa minnen och preferenser.
SAMMANFATTNING
Kunskapen om hur storlekskonstans och andra perceptuella processer verkar kan definitivt bidra till ökad medvetenhet om våra kognitiva begränsningar. Detta ger oss verktyg att utveckla metoder för att bemöta situationer där våra sinnen kan lura oss. Slutligen visar utvecklingen av syn och perception den fascinerande komplexiteten i hjärnans mekanismer och hur dessa påverkar vår dagliga verklighetsuppfattning.
Förståelsen för hur storlekskonstans och andra perceptionsprocesser fungerar kan utan tvekan hjälpa oss att bli mer medvetna om våra egna kognitiva begränsningar. Detta ger oss möjlighet att utveckla strategier för att hantera situationer där våra sinnen kan vilseleda oss. Slutligen påminner utvecklingen av syn och perception oss om den fascinerande komplexiteten i hjärnans funktioner och hur dessa former vår dagliga upplevelse av verkligheten.
Bilder privata
Referenser:
[1] – https://www.forskning.se/2016/09/06/hjarnan-fokuserar-bara-pa-ett-sinne-i-taget/
[3] -https://sv.wikipedia.org/wiki/Gestaltpsykologi
w
SENASTE INLÄGG
w
Senaste kommentarerna