Vi välkomnar Julia Lindahl som gästbloggare. En flitig skribent och bloggare som inte räds av att skriva vad hon tycker och tänker. Välkommen!
SOCIALDEMOKRATERNAS HISTORIA
Socialdemokraternas historia är berättelsen om hur Sveriges äldsta parti, bildat 1889, förvandlade landet från ett klassamhälle till en av världens främsta välfärdsnationer. Sedan partiets grundande har Socialdemokraterna kämpat för demokrati, rösträtt och jämlikhet, vilket kulminerade i en oavbruten regeringsmakt mellan 1936 och 1976. Partiet nådde dessutom sin högsta valsiffra 1940 med 53,8 procent, vilket cementerade deras position som folkhemmets arkitekter.
SOCIALDEMOKRATERNAS HISTORIA FRÅN KLASSAMHÄLLE
Sverige genomgick under 1800-talet en snabb övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Nya tekniker förändrade arbetslivet radikalt när människor lämnade lantbruket och flyttade till städerna för arbete i fabriker. Tidigare hade familjer tillverkat varor för hand i sina egna hem, men mekaniseringen gjorde det möjligt att massproducera textil och andra produkter med ångdrivna maskiner.
Arbetsdagarna sträckte sig ofta till tolv timmar, ibland ännu längre. Barnarbete förekom i stor utsträckning, särskilt vid sågverken, vilket väckte debatt även bland samtida. Bostadsförhållandena i städerna präglade trångboddhet och ohyra. Lungtuberkulosen skördade många offer bland arbetarfamiljer som levde sammangyttrade i kaserner som företagen byggt.
Sundsvallsstrejken 1879 blev en milstolpe i arbetarrörelsens historia. Träpatronerna hade kommit överens om att drastiskt skära ned arbetarnas löner med 20-25 procent, trots att de fått generöst statligt lån för att klara krisen. Arbetarna vid sågverken lade ned arbetet och konfrontationen mellan företagsledare och industriarbetare eskalerade på ett sätt som den existerande lagstiftningen inte kunde hantera.
DE FÖRSTA ARBETARORGANISATIONERNA
Arbetarrörelsen i Sverige har rötter tillbaka till 1850-talet, då arbetarna började organisera spontana hungerupplopp till strejker. Typografiska föreningen bildades i Stockholm 1846, men Stockholms snickeriarbetarförening från 1880 räknas som Sveriges första fackförening i modern betydelse.
Under 1880-talet växte organisationsgraden snabbt. Målare, metallarbetare, skoarbetare, träarbetare och skrädderiarbetare bildade egna föreningar. Svenska Typografförbundet, Sveriges första fackförbund, bildades 1886, följt av Svenska Postmannaförbundet samma år. Fackföreningarna drev inte bara lönefrågor utan krävde åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt. Vid denna tid var kvinnor helt utestängda från rösträtt och de flesta manliga arbetare saknade rösträtt eftersom man krävde viss inkomst.
Det internationella perspektivet var självklart från början. Arbetarrörelsen menade att arbetare i alla länder skulle förena sig. Redan 1886 hölls en facklig kongress över de nordiska nationsgränserna.
KAMPEN FÖR DEMOKRATI OCH RÖSTRÄTT
Under 1900-talets början kunde enbart rika personer rösta. Rösträtten var knuten till inkomst och förmögenhet, vilket gjorde att det stora folkflertalet som stödde Socialdemokraterna var utestängda från den politiska makt som rösträtt innebar. Partiet hade därför svårt att få igenom sina förslag i riksdagen. Kravet om lika rösträtt blev följaktligen Socialdemokraternas första och viktigaste krav.
Hjalmar Branting blev socialdemokratins första representant i Riksdagen 1896. Hans val hade säkrats med stöd av vissa liberala Stockholmskretsar. År 1902 valdes ytterligare tre socialdemokrater. Trots denna framgång förblev den grundläggande ojämlikheten oförändrad.
År 1902 anordnades en större demonstration på Norra Bantorget i Stockholm med krav om en allmän rösträtt. Den 15 maj samma år gick 120 000 arbetare ut i strejk för att ge eftertryck åt kravet på en rösträttsreform. Omfattande opinionsyttringar i form av strejker, demonstrationer och en stor folkopinion pressade de konservativa.
GENOMBROTTET 1918
Under trycket av arbetarrörelsens frammarsch och de stora revolutionära händelserna ute i världen tvingades de konservativa krafterna i Sverige till slut att ge vika för de starkare kraven på en genomgripande rösträttsreform för både kvinnor och män. Strax före klockan ett på natten onsdagen den 18 december 1918 slog talmannens klubba äntligen i bordet. Riksdagen antog den nya stora författningsreformen om allmän och lika rösträtt. In i det sista gjorde högern motstånd mot reformen, men utan resultat.
Den 24 maj 1919 fattades det första beslutet i riksdagen om kvinnlig rösträtt. Med de nya reglerna hölls kommunalval 1919. Den 26 januari 1921 fattade riksdagen det andra beslutet om kvinnlig rösträtt. Gifta kvinnor, som tidigare hade stått under makans förmyndarskap, blev nu myndiga vid 21 år.
PALMES ENGAGEMANG
Olof Palme blev känd för sitt stora internationella engagemang långt utanför Sveriges gränser. Hans namn är fortfarande omtalat i många internationella sammanhang, inte minst på grund av Palmecentrets verksamhet tillsammans med arbetarrörelsens organisationer. Det blev en socialdemokratisk tradition att arbeta med internationellt solidaritetsarbete och fredsfrågor. Hjalmar Branting fick Nobels fredspris efter första världskriget medan Alva Myrdal fick samma pris 1982 för sitt arbete med nedrustning av kärnvapen.
SOCIALDEMOKRATERNA IDAG
Socialdemokraterna förblir Sveriges största parti både sett till medlemsantal och valresultat till riksdagen, en position partiet haft sedan början av 1900-talet. Stödet är starkast i Norrland och i storstädernas förorter. Trots att partiet inte längre når de historiska toppnoteringarna från 1900-talets mitt, behåller det en central roll i svensk politik.
Partiet styr eller medstyr i 169 av Sveriges 290 kommuner och 14 av Sveriges 21 regioner. Detta visar partiets fortsatta förankring på lokal och regional nivå. Dessutom presterar Socialdemokraterna konsekvent bättre i landstings- och regionvalen än i riksdagsvalen.
TILL SIST
Socialdemokraternas resa från förbjuden arbetarrörelse till folkhemmets arkitekter visar hur envisa kampen för demokrati och jämlikhet förvandlade Sverige. Partiet levererade reformer som allmän rösträtt, folkpensionering och ATP, vilket cementerade positionen som Sveriges dominerande politiska kraft under 1900-talet.
Trots utmaningar i det moderna politiska landskapet förblir Socialdemokraterna landets största parti med förankring i 169 kommuner och 14 regioner. Den svenska modellens framgångar byggdes på kompromisser mellan arbete och kapital, något som fortfarande präglar svensk politik. Partiets historia är i verkligheten historien om hur Sverige blev en välfärdsnation.
Senaste kommentarerna