SOMMARLOV SOM BARN

Sommarlov som barn i Italien är några av mina allra finaste minnen när jag tänker tillbaka på min barndom. Mina föräldrar sparade pengar under hela året för att vi skulle kunna tillbringa några härliga semesterveckor i landet där min pappa var född och uppvuxen. För min syster och mig var dessa resor något alldeles särskilt. Vi fick uppleva ett annat land, en annan kultur och en tillvaro som skilde sig mycket från vardagen hemma i Sverige. Vi brukade tillbringa ungefär en månad i en fin lägenhet vid havet. För oss barn var det rena paradiset. Solen, värmen, stränderna och alla nya upplevelser gjorde somrarna till något vi verkligen såg fram emot.

SOMMARLOV SOM BARN I ITALIEN

Jag minns fortfarande bilresorna genom Europa. Vi tog färjan till Tyskland och övernattade vanligtvis någonstans i södra delen av landet innan vi fortsatte mot Italien. Varje resa var ett litet äventyr. Nästan som en minnesvärd resa 1989 som vuxen. Förväntningarna växte ju närmare vårt resmål vi kom.

Särskilt tydligt minns jag värmen som mötte oss när vi passerade gränsen till Italien. Det var en underbar känsla att äntligen vara framme i landet som skulle komma att betyda så mycket för mig. Jag har alltid älskat värme och sol, så det italienska klimatet passade mig utmärkt. Resorna innebar också en välkommen paus från skolan och den mobbning jag utsattes för i Sverige. Under några veckor kunde jag lämna allt det jobbiga bakom mig och bara njuta av sommaren.

BESÖKEN HOS FARMOR OCH FARFAR

En viktig del av mina sommarlov som barn var besöken hos farmor och farfar i pappas födelseby. De blev alltid väldigt glada när vi kom, men som barn förstod jag nog inte riktigt hur mycket våra besök betydde för dem.

Livet i den lilla italienska byn skilde sig från det vi var vana vid i Sverige. Människorna var öppna, spontana och mycket sociala. Farmor tog gärna med min syster och mig för att hälsa på släktingar, vänner och bekanta. Det verkade nästan som om hela byn skulle få träffa oss! Ibland tyckte jag att det var ganska jobbigt. Jag var inte van vid all uppmärksamhet och förstod dessutom inte vad människorna sa. Det var nog begreppet om blyghet som spökade

Pappa hade alltid talat svenska med oss hemma, så vi hade aldrig riktigt lärt oss italienska. Trots språkförbistringen förstod jag att människorna ville oss väl. Deras värme och omtanke gick inte att ta miste på. Idag ser jag tillbaka på mina sommarlov som barn med stor glädje. Det som jag som barn kunde uppleva som besvärligt känns numera både charmigt och värdefullt.

KULTUR , UTFLYKTER OCH NYA UPPLEVELSER

Mina föräldrar ville att vi skulle få uppleva mer än sol och bad. Därför tog de med oss på utflykter till olika italienska städer, museer, konstutställningar och till och med operaföreställningar.

Som barn uppskattade jag kanske inte alltid dessa aktiviteter. När man är omkring tretton år lockar stranden och ledigheten betydligt mer än historiska byggnader och museibesök. Jag kunde ibland tycka att utflykterna var både långa och tråkiga.

Men idag är jag oerhört tacksam över allt som mina föräldrar lät oss uppleva under mina sommarlov som barn. De gav oss möjlighet att upptäcka Italiens rika kultur, historia och traditioner. Det är erfarenheter som jag har burit med mig genom hela livet.

ETT LAND SOM KÄNDES ANNORLUNDA

Italien var på många sätt annorlunda än Sverige. Det handlade inte bara om klimatet, maten eller språket, utan också om människornas sätt att umgås. Jag upplevde italienarna som varma, öppna och spontana. Familjen hade en central plats i vardagen och det sociala umgänget var en naturlig del av livet.

Som barn kunde jag ibland känna mig osäker inför dessa kulturella skillnader, men med åren lärde jag mig att uppskatta dem alltmer. När jag idag tänker tillbaka på mina sommarlov som barn är det framför allt människorna, gemenskapen och alla små vardagliga ögonblick som har stannat kvar i mitt minne. Önskan om Italien finns alltid där.

MINNEN SOM ALDRIG FÖRSVINNER

Vi återvände till Italien nästan varje sommar under min uppväxt. År efter år fick jag uppleva nya platser och samla på mig minnen som fortfarande betyder mycket för mig under mina sommarlov som barn.. Det är först som vuxen jag verkligen har förstått hur värdefulla dessa resor var.

Mina föräldrar arbetade och sparade för att ge oss barn fina upplevelser under mina sommarlov som barn och jag känner en stor tacksamhet över allt de gjorde för oss. Även om jag inte alltid uppskattade museerna, operan och släktbesöken på den tiden, ser jag idag dessa upplevelser som en viktig del av min barndom. Det är minnen som jag kommer att bära med mig resten av livet.

BÖRJAN PÅ ETT NYTT KAPITEL

Vad jag inte visste under mina sommarlov som barn var att Italien några år senare skulle bli mitt nya hemland. År 1981 flyttade vi dit, och för mig innebar det början på ett helt nytt liv.

Jag skulle äntligen få lämna mobbningen och den svåra skoltiden i Sverige bakom mig. Framför mig väntade nya människor, nya erfarenheter och möjligheten att börja om. De många sommarloven hade redan gjort Italien till en välbekant och älskad plats. Men nu skulle landet få en ännu större betydelse i mitt liv.

När jag ser tillbaka på min barndom är det med värme och tacksamhet jag minns mina sommarlov i Italien. De gav mig inte bara glädje och äventyr, utan också erfarenheter som har format mig till den människa jag är idag.

w

SENASTE INLÄGG

w