Enastående sommarlov som barn har jag många fina minnen av. Mina föräldrar hade sparat hela året så vi kunde åka ner till Italien och uppleva landet några veckor. Naturligtvis så ville min far även besöka hans föräldrar eller mina farföräldrar i den lilla byn han kom ifrån som var en del av min pappas liv. Vi brukade tillbringa ca 1 månad i en av de finare strandlägenheterna vid havet. Det var paradiset. Min fina syster och jag hade så roligt under de veckorna.
Mina föräldrar tog med oss barn överallt och det gjorde att jag fick se mycket kultur. Allt från kända museér till utställningar och operaföreställningar. Jag kanske inte tänkte så mycket på det då men idag med facit i hand är jag evigt tacksam. Minnena från den tiden bleknar inte och jag bevarar de i mitt hjärta innan min far dör och även mamma. På den tiden så tyckte jag att det var rätt tråkigt faktiskt. Men idag är jag tacksam.
ENASTÅENDE SOMMARLOV SOM BARN I ITALIEN
Det är ju det enda som jag har kvar. Jag tyckte nog att det var drygt och tråkigt i min ålder med mitt enastående sommarlov som barn. Men nu som vuxen är jag verkligen glad att fått uppleva allt det. Jag minns bilfärderna till Italien. Hur vi tog färjan till Tyskland och övernattade någonstans i södra Tyskland. Det var lika spännande varje gång. Nästan som en minnesvärd resa 1989 som vuxen. Jag minns speciellt värmen när vi hade passerat gränsen. Den varma känslan att det var något nytt. Bort från mobbarna. Det var ju så annorlunda än den lilla värmen som fanns i Sverige men det gjorde mig inget.
MÅNGA PLATSER ATT BESÖKA
Mina föräldrar hade sparat hela året så vi kunde ha en fin semester i en finare lägenhet vid havet men vi var dessutom hos min farmor och farfar i pappas födelseby. De var väldigt glada över sina barnbarn men det kunde ju inte vi förstå riktigt. Mentaliteten var ju helt annorlunda än den i Sverige. Här var folk varma och spontana. Jag upplevde det lite konstigt i början på mitt enastående sommarlov som barn.. Min farmor drog iväg min syster och mig hos släkt och alla vänner som fanns i byn och det var en hel del. Det var lite frustrerande eftersom jag dels inte var van och sen så förstod jag inte vad de sa.
ETT ANNORLUNDA LAND
Min far hade alltid talat svenska med oss sedan födseln. Jag förstår inte riktigt att han lärde oss italienska. Men vi levde ju i Sverige och där talade man svenska ansåg han nog. Men jag fattade iallafall att de ville oss väl. Förutom stranden och min fars by så åkte vi till andra städer för att beskåda olika kända museér och utställningar samt operaföreställningar på mitt enastående sommarlov som barn.Önskan om Italien var likadan år efter år.
Jag förstod inte riktigt poängen vid 13 år men det tycktes uppskattat av mina föräldrar iallafall. Varje år så besökte vi Italien så länge jag kan minnas. Ända fram till flytten antar jag. Fina minnen som bevaras för evigt. Det jag inte visste då var att några år senare så skulle jag lämna Sverige för gott trodde jag. Även om jag hade många enastående sommarlov som barn så skulle det bli bättre.Min mobbningmardröm skulle äntligen ta slut.
r
Visningar: 2
Senaste kommentarer