<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer på: FÖRLÅTA EN MOBBARE	</title>
	<atom:link href="https://minlivshistoria.com/forlata-en-mobbare/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://minlivshistoria.com/forlata-en-mobbare/</link>
	<description>En Resa Genom Tiden</description>
	<lastBuildDate>Wed, 14 Oct 2026 04:20:01 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.3</generator>
	<item>
		<title>
		Av: Petra		</title>
		<link>https://minlivshistoria.com/forlata-en-mobbare/#comment-5</link>

		<dc:creator><![CDATA[Petra]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 30 Sep 2024 17:37:42 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://minlivshistoria.com/?p=3456#comment-5</guid>

					<description><![CDATA[Som svar på &lt;a href=&quot;https://minlivshistoria.com/forlata-en-mobbare/#comment-4&quot;&gt;Janne&lt;/a&gt;.

Ja du har så rätt. Man kan inte älta i evighet. Även mobbarna förändras.Förlåta vissa vet jag inte men snarare förtränga och helt enkelt glömma. Mina insomningsbesvär består tyvärr som en följd av alla trakasserier. Har nog fått något slags PTSD. Har haft svårt att somna sedan jag var 8 år och allt började. Även idag. När kl blir runt 21 så kommer ångesten krypande. Fast det inte finns någon anledning eller det kanske det finns. Men livet går vidare ändå. Jag är faktiskt vän med en del på facebook varav en kvinna är mycket mjuk och snäll i sin framtoning. Kanske det är hennes sätt att säga förlåt.Tack för kommentaren Janne! Allt gott!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Som svar på <a href="https://minlivshistoria.com/forlata-en-mobbare/#comment-4">Janne</a>.</p>
<p>Ja du har så rätt. Man kan inte älta i evighet. Även mobbarna förändras.Förlåta vissa vet jag inte men snarare förtränga och helt enkelt glömma. Mina insomningsbesvär består tyvärr som en följd av alla trakasserier. Har nog fått något slags PTSD. Har haft svårt att somna sedan jag var 8 år och allt började. Även idag. När kl blir runt 21 så kommer ångesten krypande. Fast det inte finns någon anledning eller det kanske det finns. Men livet går vidare ändå. Jag är faktiskt vän med en del på facebook varav en kvinna är mycket mjuk och snäll i sin framtoning. Kanske det är hennes sätt att säga förlåt.Tack för kommentaren Janne! Allt gott!</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Janne		</title>
		<link>https://minlivshistoria.com/forlata-en-mobbare/#comment-4</link>

		<dc:creator><![CDATA[Janne]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 30 Sep 2024 07:34:02 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://minlivshistoria.com/?p=3456#comment-4</guid>

					<description><![CDATA[Att bli mobbad lämnar ärr, och det är lätt att fastna i den där ilskan, rädslan och skammen som någon annan har orsakat. Det känns nästan som en rättighet att aldrig förlåta den som fått en att känna sig liten och ovärdig. Men förlåtelse handlar egentligen inte om att släppa någon fri från ansvar – det handlar om att släppa sig själv fri.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Att bli mobbad lämnar ärr, och det är lätt att fastna i den där ilskan, rädslan och skammen som någon annan har orsakat. Det känns nästan som en rättighet att aldrig förlåta den som fått en att känna sig liten och ovärdig. Men förlåtelse handlar egentligen inte om att släppa någon fri från ansvar – det handlar om att släppa sig själv fri.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>

<!--
Page Caching using Disk: Enhanced 
Content Delivery Network via N/A

Served from: minlivshistoria.com @ 2026-10-28 07:28:39 by W3 Total Cache
-->